Planera för ett trådlöst nätverk

När du väl bestämt dig för att sätta upp ett trådlöst nätverk finns det ett par saker som är bra att tänka på. Här hittar du några goda råd på vägen.

Enheter som kommunicerar trådlöst sänder och tar emot radiosignaler på en speciell frekvens på radiobandet. Olika trådlösa produkter kan kommunicera direkt med varandra (kallas ” Peer-To-Peer”) eller genom en Basstation (kallas även Gateway, Accesspunkt eller Access point). Basstationen fungerar som en knutpunkt i nätverket och dirigerar och samordnar den trådlösa kommunikationen på ett smart. Basstationen gör också att fler enheter i det trådlösa nätverket kan kommunicera med varandra och med andra trådbundna nät, exempelvis Internet.

Ska nätverket bara ha ett par enheter som ska kommunicera med varandra inom korta avstånd, exempelvis inom ett rum, kan direktkommunikation vara ett bra val. Enheterna pratar med varandra trådlöst, utan någon egentlig samordning. Ska nätverket bestå av flera delar, datorer, skrivare osv. och kunna fungera inom ett större område, exempelvis inom ett hus eller ett kontor brukar man behöva använda en Basstation som förstärker signalerna och samordnar trafiken på ett bra sätt.

Basstationen har en central roll i det trådlösa nätverket. Basstationen koordinerar trafiken i det trådlösa nätverket på ett bra sätt. En Basstation hjälper helt enkelt till att hålla ordning i nätverket och är oftast även en brygga mellan det trådlösa nätverket och det trådbundna nätverket, exempelvis Internet. Det finns hela spannet av basstationer från enklare modeller upp till riktigt avancerade.

Hur många basstationer behöver man då i sitt nätverk? Det är en ganska svår fråga, där svaret är olika för varje nätverk. Väldigt förenklat kan man säga att om basstationen har en kapacitet på 11 Mbps kan man samtidigt ha 11 enheter som får 1 Mbps var. De 11 Mbps delas alltså upp på antalet enheter. Det här är en väldigt enkel modell och givetvis är det egentligen lite mer komplicerat. Mycket beror såklart på hur alla användare använder nätet, en användare som bara skickar e-mail använder inte lika mycket kapacitet som en som sitter och tittar på film över nätet. Miljön som det trådlösa nätverket ska verka i påverkar också hastigheten. Tjocka väggar dämpar exempelvis radiosignalerna. Om man inte vill bygga ett väldigt avancerat nät från början brukar det gå bra att börja med en Basstation och sen helt enkelt bygga ut med fler om man märker att kapaciteten inte räcker till. En vanlig Basstation har vanligtvis inte några problem med att förse upp till så många som 20-30 enheter med en trådlös förbindelse. Eftersom en Basstation har en begränsad räckvidd kan man också behöva flera basstationer för att täcka in ett större område. En vanlig tumregel är att en Basstation har en räckvidd på mellan 20 och 100 meter inomhus och upp till 650 meter utomhus vid fri sikt. Detta påverkas givetvis av hur huset är byggt och hur mycket väggarna dämpar signalerna. Givetvis beror också räckvidden på vilken tillverkare som gjort basstationen samt vilken antenn som används. På många basstationer kan man enkelt byta antennen mot en starkare om man upplever att signalstyrkan dämpas för mycket eller blir för svag pga. avståndet mellan basstationen och enheterna som ska ansluta till det trådlösa nätverket.

Alla produkter som ska kommunicera inom det trådlösa nätverket måste ha en radio- sändare och mottagare. I många nyare produkter, framförallt bärbara datorer, finns det inbyggt stöd för trådlösa nätverk. I produkter som inte har det här stödet från början kan man oftast ganska enkelt lägga till det i efterhand.

Bärbara datorer
Många bärbara datorer levereras idag med inbyggt stöd för trådlösa nätverk. Finns det inte redan stöd för detta kan man oftast enkelt köpa till ett extra PCMCIA (Personal Computer Memory Card International Association, vanligt kallat PC kort/card) kort som ger stöd för trådlösa nätverk och koppla in det i datorn.

Stationära datorer
Det finns flera sätt att ge en stationär dator stöd för trådlösa nätverk. Den enklaste metoden är förmodligen att använda en av datorns lediga USB portar (Universal Serical Bus) för att ansluta en adapter som har stöd för trådlösa nätverk.

Om det inte finns någon ledig USB port kan man även installera ett PCI eller ISA kort. Detta kräver att man öppnar sin dator och installerar ett extra kort som ger dator stöd för trådlösa nätverk. Det brukar inte vara speciellt svårt att göra detta men har man inte själv skruvat i sin dator tidigare kan det vara en bra idé att fråga en tekniker eller läsa på i instruktionsboken till datorn innan man ger sig i kast med uppgiften.

Om man vill ansluta sina skrivare till det trådlösa nätverket så att flera datorer och användare kan använda dem finns det flera möjligheter. Antingen kan man ansluta skrivaren till en dator som är kopplad till det trådlösa nätverket och dela ut skrivare på den datorn så att alla andra datorer i nätverket också kan använda skrivaren. Ett annat alternativ är att använda en skrivarserver. Det finns skrivarservrar som fungerar i både trådbundna och trådlösa nätverk. En skrivarserver är en liten extra apparat som i ena ändan ansluts till nätverket och i andra till skrivaren. Alla som är anslutna till nätverket kan då skriva ut på skrivaren. Fördelen med att använda en skrivarserver är att skrivaren kan placera var som helst och att man inte behöver ha en speciell dator igång för att kunna skriva ut.