omWLAN
Följ omWLAN.se på Facebook Följ omWLAN.se på twitter Följ omWLAN.se på Google+
Startsidan Artiklar Guider Nyheter

Generationsskifte, från IPv4 till IPv6

Idag är de flesta nätverk, både trådbundna och trådlösa, uppbyggda med IP för adressering. Idag används nästan uteslutande IP protokollet i version 4 men sedan ett par år tillbaka håller nästa version, IPv6, på att gro och göra sig redo att ta över efter IPv4.

Berätta för dina vänner

IP

IP är idag en av de mest fundamentala byggklossarna i både lokala nätverk och Internet. Varje dator, mobiltelefon, skrivare eller kamera som är uppkopplad mot nätverket har en IP adress som gör att alla datapaket hittar till just den enheten. En IP adress kan jämföras med en gatuadress som är unik och som används för att adressera ett brev så det säkert når mottagaren.

Oavsett om nätverket är trådbundet eller trådlöst används IP för adressering.

IPv4

Adresser som baseras på IPv4 består av 32 så kallade bitar och skrivs oftast som 4 bitar med en punkt emellan, exempelvis 215.237.152.242. IPv4 adresser kan även skrivas hexadecimalt, oktalt, decimalt och i ett par andra varianter.

IPv4s konstruktion gör att det finns, 2^32 (4,3 miljarder) tillgängliga adresser totalt i systemet. Detta kan låta mycket men redan idag när allt fler apparater kopplas upp på nätet riskerar det att bli brist på IP adresser i vissa delar av världen. En lösning på detta problem som används flitigt idag är att flera enheter delar på en IP-adress genom en teknik som kallas NAT. NAT används inom många avgränsade nätverk, exempelvis nätverk för ett kontor eller ett hem, där hela gruppen av enheter har olika interna IP-adresser men delar en gemensam publik adress via NAT.

IPv6

Redan i början på 90 talet insåg man att det förr eller senare skulle bli brist på IP-adresser och att IPv4 behövde en ordentlig uppdatering eller en helt ny efterföljare.

Lösningen blev IPv6. IPv6 är precis som IPv4 ett nätverksprotokoll för adressering i ett nätverk och är konstruerat för att kunna fungera jämte IPv4 under en övergångsperiod.

Det har även funnits en mellanversion vid namn IPv5 men detta protokoll lämnade aldrig experimentstadiet och var egentligen mest lämpat för strömmande material.

Det finns flera skillnader mellan IPv4 och IPv6. En av de största skillnaderna mellan IPv4 och IPv6 är antalet tillgängliga adresser. Tanken med IPv6 är att varje enhet, dator, mobiltelefon eller skrivare kan ha ett eget unikt IP-nummer eller adress, som är unikt i hela världen. IPv4 har en begränsning på lite mer än 2^32 (4,3 miljarder) adresser medan IPv6 istället består av 128 bitar vilket ger tillgång till inte mindre än 2^128 adresser (mer än 330 sextiljoner), vilket skulle kunna ge varje gram massa på hela vår planet ungefär 800 IP adresser. Nu har en normal bomullstopps på 2 gram naturligtvis ingen nytta av runt sisådär 1600 unika IP nummer men jämförelsen kan i alla fall ge en aning om en uppfattning om en susning om hur många unika IP-adresser vi talar om och visar tydligt att IP-adresserna som ryms i IPv6 borde kunna täcka in alla behov vi idag kan tänka oss.

Bland de övriga förbättringarna i IPv6 erbjuds bl.a. enklare administration, stöd för större datapaket, bättre säkerhet samt bättre stöd för multicast.

IPv6 adresser skrivs normalt med 4 tecken i 8 grupper, exempelvis: 2001:0db8:0000:0000:0000:0000:1428:57ab, som via en notationsregel i det här fallet kan skrivas ner till 2001:db8::1428:57ab.

Generationsskiftet från IPv4 till IPv6 har än så länge gått relativt långsamt och antalet enheter och nätverk som i första hand bygger på IPv6 har än så länge ganska få i jämförelse med antalet IPv4 nätverk. IPv6 stöd byggs dock in i fler och fler enheter. Sommaren 2004 uppdaterades samtliga ROOT-DNS servrar på Internet för att klara av en övergång från IPv4 till IPv6.

De flesta är idag överens om att IPv4 och IPv6 förmodligen kommer att finnas kvar, sida vid sida, i ganska många år till och att IPv4 kommer att fasas ut först omkring 2020.

Berätta för dina vänner