Framtiden är här, IEEE 802.11n med MIMO

Jakten på snabbare och bättre hårdvara är en jakt utan slut. Ibland är kliven gigantiska och ibland är de små, oavsett vilket går utvecklingen mot snabbare hårdvara alltid framåt. Detta gäller naturligtvis även nätverk, både de som är beroende av trådar och de trådlösa. Om du inte redan bekantat dig med IEEE 802.11n, standarden för nästa generations trådlösa nätverk, är det hög tid att göra det nu.

I jakten på få att hävda att de egna produkterna är snabbast går ibland tillverkarna olika vägar för att hitta snabbare trådlösa lösningar och ibland kan de komma överrens om gemensamma standarder inom ramen för IEEE 802.11 standarderna.

Den senaste fastslagna standarden inom IEEE 802.11 ramen är IEEE 802.11g som kom i juni 2003.

Eftersom att inget kan bli snabbt nog offentliggjorde IEEE (Institute for Electrical and Electronics Engineers) i januari 2004 att de bildat en ny "task group" (TGn) med uppgift att arbeta fram nästa standard för trådlösa nätverk, IEEE 802.11n.

Till skillnad från IEEE 802g som bara erbjuder hastigheter i upp till 54 Mbit/s ska IEEE 802.11n kunna erbjuda hastigheter upp till 540 Mbit/s, en ordentlig prestanda ökning. För att kunna pressa upp hastigheten i 540 Mbit/s måste en större del av radio spektrumet utnyttjas än idag, via en teknik som kallas MIMO.

Förutom bättre hastighet kommer även IEEE 802.11n att erbjuda bättre räckvidd, upp till tre gånger så bra räckvidd.

Enligt arbetsversionerna av standarden ska även IEEE 802.11n vara helt bakåtkompatibel med IEEE 802.11g samt IEEE 802.11b, fast då givetvis med lägre hastighet.

Enligt de senaste prognoserna från IEEEs arbetsgrupp för utvecklingen av IEEE 802.11n standarden bör standarden kunna fastslås hösten 2008, vintern eller våren 2009.

Traditionellt har datorer och andra trådlösa enheter bara använt en antenn för sändning och mottagning. Med MIMO-tekniken (multiple-input, multiple output) kan man använda flera antenner för att skicka och ta emot fler radiosignaler på samma frekvens på samma gång. Genom detta trick kan man press upp överföringshastigheten ordentligt.

Men vänta, det finns ju redan produkter på marknaden som påstår sig använda IEEE 802.11n, även om standarden ännu inte är fastslagen, hur fungerar det? Ser man till historien kan oftast tillverkarna av trådlösa produkter inte hålla sig tills standarden är helt fastslagen innan de släpper produkter. För IEEE 802.11n är dessa produkter är oftast benämnda pre-N, draft-N eller liknande vilket indikerar att de bygger på arbetsversioner av standarden. Tillverkarna hoppas att tidiga produkter ska ge dem konkurrensfördelar och satsar på att de ska kunna uppdatera produkterna med en mjukvaruuppdatering när standarden väl är fastslagen.

Det finns framförallt två risker med pre-N eller draft-N produkter. Den första är naturligtvis att produkterna inte alls kommer att kunna mjukvaruuppdateras i efterhand och att de blir värdelösa när IEEE 802.11n slutligen fastslås. Den andra risken är att olika tillverkare riskerar att tolka arbetsversionerna av standarden på olika sätt vilket kan göra att IEEE 802.11n produkter från exempelvis DLink inte fungerar tillsammans med produkter från exempelvis Netgear.